Vad betyder det egentligen att vara shiamuslim, och hur skiljer sig denna inriktning från andra muslimska traditioner? Här får du en tydlig genomgång av historien, tron, de viktigaste grenarna, skillnaderna mot sunniislam och hur shiaislam märks i Sverige.
Det viktigaste att förstå om shiaislam
- Shiaislam är en av islams två stora huvudriktningar.
- Skillnaden började främst med frågan om vem som skulle leda det muslimska samfundet efter profeten Muhammeds död.
- Ali och profetens familj, Ahl al-Bayt, har en särskilt central ställning.
- De flesta shiamuslimer tillhör tolvimamsshiismen, men även ismailiter och zayditer är viktiga grupper.
- Sunni- och shiamuslimer delar islams grundtro, men skiljer sig åt i religiös auktoritet, historia och vissa ritualer.
Vad är shiaislam och hur uppstod inriktningen
Shiaislam är den näst största huvudriktningen inom islam efter sunniislam. Ordet shia kommer från arabiskans shīʿa, som betyder ungefär anhängare eller parti. I religiös mening syftar det på dem som stödjer Ali ibn Abi Talib och den ledarskapstradition som enligt shiamuslimsk tro skulle ha fortsatt genom profeten Muhammeds familj.
Bakgrunden går tillbaka till tiden efter profetens död år 632. Den centrala frågan var om den muslimska gemenskapen själv skulle utse sin ledare eller om ledarskapet hade en särskild religiös förankring i profetens familj. För shiamuslimer blev Ali den rättmätige arvtagaren, medan sunnitiska traditioner i större utsträckning betonade gemenskapens beslut och de första kalifernas legitimitet.
Det som började som en fråga om politiskt och religiöst ledarskap utvecklades gradvis till olika traditioner inom teologi, rättslära och religiös praxis. Jag tycker att det är viktigt att börja just här, eftersom skillnaden annars lätt beskrivs som om två helt olika religioner står mot varandra. Det gör de inte. Båda riktningarna bekänner tron på en Gud, Koranen och Muhammed som Guds profet.
Vad tror shiamuslimer på
Shiamuslimer delar islams grundläggande trosinnehåll med andra muslimer. Det innebär bland annat tro på Guds enhet, profeterna, Koranen, domedagen och människans ansvar inför Gud. Ramadan, bönen, välgörenhet och pilgrimsfärden till Mecka har också en central plats.
Imamernas religiösa betydelse
Den tydligaste skillnaden gäller synen på religiöst ledarskap. Inom den största shiamuslimska traditionen, tolvimamsshiismen, ses tolv imamer som särskilt vägledda ledare från profeten Muhammeds familj. Den första är Ali och den sista är Muhammad al-Mahdi, som enligt tron befinner sig i fördoldhet och ska återvända i framtiden.
En imam är här inte bara en person som leder bönen i en moské. Begreppet har också en djupare teologisk betydelse och handlar om andlig och religiös vägledning. Efter den tolfte imamens fördoldhet har lärda religiösa auktoriteter fått en viktig roll i att tolka rättsliga och etiska frågor.
Läs också: Imam Shafi och shafiitiska rättsskolan - En komplett guide
Koranen, haditherna och rättsläran
Shiamuslimer följer Koranen, men använder också egna samlingar av hadither, alltså berättelser om profeten Muhammeds ord och handlingar. Särskild vikt läggs vid berättelser som förmedlats genom Ali och profetens familj.
Religiösa frågor kan därför få olika svar beroende på vilken rättsskola eller lärd man följer. Det är en vanlig missuppfattning att alla shiamuslimer praktiserar exakt likadant. Skillnaderna inom shiaislam är verkliga, precis som det finns olika traditioner inom sunniislam.
De viktigaste grenarna inom shiaislam
Shiaislam är inte en enda enhetlig tradition. De tre största grenarna är tolvimamsshiism, ismailism och zaydism. De delar tron på Ali och profetens familj, men skiljer sig åt i synen på vilka imamer som har haft den religiösa ledarrollen.
| Gren | Det som kännetecknar den | Var den främst finns |
|---|---|---|
| Tolvimamsshiism | Följer en kedja av tolv imamer och är den största shiamuslimska grenen. | Iran, Irak, Libanon, Bahrain, Azerbajdzjan och stora delar av den globala diasporan. |
| Ismailism | Följer en annan imamlinje efter den sjätte imamen och betonar levande religiöst ledarskap. | Flera delar av Asien, Afrika, Mellanöstern och västvärlden. |
| Zaydism | Förknippas med Zayd ibn Ali och har en egen rättslig och teologisk tradition. | Främst Jemen. |
För en svensk läsare räcker det ofta att känna till att de flesta shiamuslimer man möter tillhör tolvimamsshiismen, men det är klokt att inte anta detta automatiskt. En person med ismailitisk bakgrund kan ha andra religiösa traditioner, högtider och församlingsformer än en tolvshiamuslim.
Skillnader mellan shia och sunni i vardagen
Skillnaderna mellan de två huvudriktningarna märks inte alltid vid ett första möte. De flesta delar många grundläggande religiösa handlingar, men detaljerna kan variera i exempelvis bön, religiös auktoritet och högtidsfirande.
| Område | Shiamuslimsk tradition | Sunnitisk tradition |
|---|---|---|
| Religiöst ledarskap | Ali och profetens familj har en central ställning, och imamtraditionen är viktig. | Ledarskapets historia knyts främst till kaliferna och den bredare muslimska gemenskapen. |
| Rättslära | Jaʿfaritisk rättslära är vanlig bland tolvimamsshiiter. | De fyra klassiska sunnitiska rättsskolorna är hanafitisk, malikisk, shafiitisk och hanbalitisk. |
| Bön | Vissa böner kan kombineras vid samma bönestund, även när personen inte reser. | De fem bönerna utförs oftare vid separata tider, även om variationer förekommer. |
| Ashura | En central minnesdag för Husayns död vid slaget i Karbala. | En viktig dag, men med annan historisk och religiös betoning. |
En detalj som många lägger märke till är att shiamuslimer ibland ber med pannan mot en liten lertavla, kallad turbah. Den fungerar som ett naturligt underlag för bönen och är inte ett föremål som tillbes. Sådana vardagliga exempel är ofta mer klargörande än långa teologiska beskrivningar.
Det är också vanligt att överdriva skillnaderna. Det finns ingen enda bönestil, klädsel eller personlighet som gäller för alla shiamuslimer. Kultur, familj, land och individuell religiositet påverkar vardagen minst lika mycket som den religiösa tillhörigheten.
Karbala och varför Ashura är så betydelsefullt
Husayns död i Karbala år 680 är en av de viktigaste händelserna i shiamuslimsk historia. Husayn, som var profeten Muhammeds dotterson, vägrade enligt traditionen att ge sitt stöd till den dåvarande härskaren Yazid. Han dödades tillsammans med många av sina anhängare.
För shiamuslimer symboliserar Husayn motstånd mot förtryck, lojalitet och kampen för rättvisa. Därför är Ashura, den tionde dagen i månaden Muharram, mer än en historisk minnesdag. Den blir en tid för sorg, predikningar, gemenskap och reflektion över hur man själv bör agera när rätt och makt ställs mot varandra.
Hur Ashura uppmärksammas varierar kraftigt. I vissa församlingar hålls religiösa samlingar och berättelser om Karbala, medan andra organiserar processioner eller välgörenhetsinsatser. Själv tycker jag att välgörenhetsdelen ofta hamnar i skymundan när medier bara fokuserar på yttre ritualer. För många handlar dagen lika mycket om solidaritet och ansvar som om sorg.
Shiamuslimer i Sverige och hur man bemöter traditionen
Shiamuslimer i Sverige har bakgrund från många olika länder, bland annat Irak, Iran, Libanon, Afghanistan, Pakistan och delar av Centralasien. Det finns därför ingen enhetlig svensk shiaidentitet. Församlingar kan ha olika språk, teologiska traditioner och sätt att organisera religiöst och socialt liv.
En rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har pekat på att shiaislam i Sverige länge varit relativt lite utforskat. Det är en viktig påminnelse om att bilden av muslimska grupper i Sverige ofta blir för grov. Shiamuslimer är inte en homogen grupp, och religiös tillhörighet säger inte allt om en persons politiska åsikter, kultur eller vardag.
Vid besök i en shiamuslimsk moské är grundläggande respekt det viktigaste. Klä dig vårdat, följ församlingens instruktioner och fråga innan du fotograferar människor eller religiösa ceremonier. Under Muharram kan stämningen vara särskilt högtidlig och sorgpräglad, vilket gör det olämpligt att behandla ceremonierna som en turistisk upplevelse.
Jag brukar också rekommendera att man frågar öppet i stället för att gissa. Frågor som ”Vilken tradition tillhör din församling?” eller ”Hur brukar ni uppmärksamma Ashura?” ger oftast ett bättre samtal än påståenden om vad shiamuslimer gör eller tror. Det minskar risken att blanda ihop religiösa skillnader med politiska konflikter i Mellanöstern.
Det viktigaste att ta med sig om shiamuslimsk identitet
Shiaislam är en bred och levande huvudriktning inom islam, inte en marginell avvikelse från religionen. Den förenar tro på Koranen och profeten Muhammed med en särskild förståelse av Ali, imamerna och profetens familj.
För att förstå en shiamuslimsk tradition behöver man därför hålla två saker i huvudet samtidigt. Det finns tydliga skillnader mot sunniislam, men också en stor gemensam religiös grund. Nyfikenhet, historisk förståelse och respekt för interna variationer ger en betydligt mer rättvis bild än förenklade beskrivningar.
