Många undrar hur Muhammed blev profet och vad som egentligen hände innan islams budskap började spridas. Svaret finns i berättelsen om hans andliga sökande, den första uppenbarelsen i grottan Hira och det stöd han fick av Khadija och sina första följeslagare. Här förklarar jag händelseförloppet, tidslinjen och varför uppenbarelsen är så central i islam.
Detta är kärnan i berättelsen om Muhammeds profetkallelse
- År 610 fick Muhammed den första uppenbarelsen i grottan Hira nära Mecka.
- Ängeln Jibril förmedlade Guds budskap, som började med uppmaningen ”Läs”.
- De första verserna kom från sura al-Alaq, kapitel 96 i Koranen.
- Khadija blev den första personen som trodde på hans profetiska uppdrag.
- Uppenbarelsen fortsatte i ungefär 23 år, fram till Muhammeds död år 632.
Vem var Muhammed innan den första uppenbarelsen?
Muhammed föddes i Mecka omkring år 570 och växte upp som föräldralös. Han blev känd som en ärlig och pålitlig man, och enligt den islamiska traditionen kallades han al-Amin, den pålitlige. Innan profetkallelsen arbetade han med handel och gifte sig med Khadija, en framgångsrik köpman och änka.
Redan före den första uppenbarelsen brukade Muhammed dra sig undan från stadens liv för att tänka, be och söka Gud. Han återvände ofta till grottan Hira på berget Jabal al-Nur, några kilometer utanför Mecka. Det var inte ett försök att grunda en ny religion, utan ett uttryck för hans längtan efter sanning och hans oro över orättvisor, avgudadyrkan och social utsatthet.
Jag tycker att den här bakgrunden är viktig eftersom den visar att profetkallelsen inte enligt islam började med politisk ambition. Muhammed hade redan ett etablerat liv, men uppenbarelsen gav honom ett uppdrag som skulle förändra både hans egen tillvaro och Arabiska halvöns historia.
Vad hände i grottan Hira?
Enligt islamisk tradition kom den första uppenbarelsen under månaden Ramadan omkring år 610. Muhammed var då ungefär 40 år gammal. I grottan Hira visade sig ängeln Jibril, som i judisk och kristen tradition ofta kallas Gabriel, och befallde honom att läsa eller recitera.
Muhammed svarade att han inte kunde läsa. Ängeln upprepade uppmaningen, och därefter förmedlades de första verserna ur sura al-Alaq. De handlar om Gud som Skapare, människans ursprung och den kunskap som Gud lär människan genom pennan.
| Del av berättelsen | Vad den betyder |
|---|---|
| Platsen | Grottan Hira nära Mecka, där Muhammed brukade söka avskildhet. |
| Tiden | Omkring år 610, under månaden Ramadan. |
| Förmedlaren | Ängeln Jibril, som förmedlade Guds ord. |
| Det första budskapet | De fem första verserna i sura al-Alaq, kapitel 96. |
| Följden | Muhammed började ta emot Koranens uppenbarelse och kallades till profet. |
Den första uppenbarelsen var inte en färdig bok som överlämnades på en gång. Koranen uppenbarades stegvis under ungefär 23 år, i takt med att Muhammed mötte olika religiösa, sociala och politiska situationer. Det är en viktig skillnad mot bilden av att hela Koranen kom vid ett enda tillfälle.
Hur blev Muhammed profet enligt islam?
Enligt islam blev Muhammed profet genom att Allah utvalde honom att ta emot och förmedla uppenbarelse. Han utsåg inte sig själv till profet och skapade inte budskapet efter eget önskemål. Profeten ses i stället som en människa och Guds budbärare, vars uppgift var att förmedla Guds vägledning till människorna.
Efter mötet i Hira återvände Muhammed skakad till Khadija och bad henne täcka honom. Hon lugnade honom och tog hans upplevelse på allvar. I den klassiska berättelsen följde hon honom till Waraqa ibn Nawfal, en släkting som hade kunskap om tidigare uppenbarelsetraditioner. Waraqa tolkade händelsen som ett möte med samma ängel som hade kommit till Moses.
Här är det bra att skilja mellan två perspektiv. Muslimsk tro beskriver händelsen som Guds verkliga uppenbarelse, medan historiker kan beskriva den som den erfarenhet som blev början på Muhammeds religiösa mission. En sak är dock tydlig ur historiskt perspektiv: från denna tid började ett budskap om en enda Gud, moraliskt ansvar och omsorg om utsatta människor få allt större betydelse i Mecka.
Vilka var Muhammeds första följeslagare?
Khadija räknas som den första personen som trodde på Muhammed. Hennes roll var större än att bara vara hans hustru. Hon gav honom trygghet, känslomässigt stöd och praktisk hjälp när den nya missionen möttes av tvekan och motstånd.
De första muslimerna kom från Muhammeds närmaste krets. Traditionerna nämner framför allt Ali ibn Abi Talib, Zayd ibn Haritha och Abu Bakr. Ordningen för vem som var den första vuxna mannen att acceptera islam diskuteras mellan olika islamiska traditioner, så det är mer korrekt att tala om de tidigaste troende än att presentera en enda oomtvistad lista.
- Khadija var den första troende och den person som stod Muhammed närmast efter den första uppenbarelsen.
- Ali ibn Abi Talib, Muhammeds kusin, växte upp i hans hushåll och hörde tidigt det nya budskapet.
- Zayd ibn Haritha var nära knuten till Muhammed och tillhörde den första gruppen som accepterade islam.
- Abu Bakr blev en av Muhammeds viktigaste följeslagare och spelade senare en central roll i det muslimska samfundet.
Det som förenade dessa följeslagare var inte rikedom eller politisk makt. De tog emot budskapet genom personlig tillit och nära relationer. Abu Bakr berättade dessutom för andra om Muhammeds kallelse, vilket bidrog till att den första kretsen växte.
Hur spreds budskapet från Mecka?
Under de första åren förmedlade Muhammed budskapet främst till människor i sin närhet. Det handlade om tron på en enda Gud, uppståndelsen, ansvar inför Gud och vikten av att behandla svaga och fattiga rättvist. För mig är det slående hur tydligt de första meckanska budskapen kopplar ihop tro och moral.
Efter ungefär tre år började Muhammed predika mer offentligt. Det skapade konflikter med ledande grupper i Mecka, där religiösa och ekonomiska intressen var knutna till stadens avgudadyrkan och pilgrimsverksamhet. De första muslimerna utsattes för hån, sociala påtryckningar och i vissa fall fysisk förföljelse.
Motståndet gjorde inte att rörelsen försvann. Tvärtom stärktes banden mellan följeslagarna. År 622 flyttade Muhammed och många av hans anhängare från Mecka till Medina i det som kallas hijra. Denna migration blev så betydelsefull att den markerar början på den islamiska kalendern.
I Medina utvecklades den lilla gruppen till ett organiserat muslimskt samhälle. Muhammed var då inte bara religiös vägledare, utan också medlare, samhällsledare och lärare. Det är därför hans profetiska uppdrag behöver förstås över tid, från den ensamma upplevelsen i Hira till bildandet av en gemenskap.
Vad är skillnaden mellan tro och historisk beskrivning?
När man läser om Muhammeds profetkallelse möter man ofta två sätt att berätta. Inom islam är uppenbarelsen ett gudomligt faktum och Muhammed är den sista profeten i en lång rad som också omfattar bland andra Abraham, Moses och Jesus.
Historisk forskning arbetar på ett annat sätt. Den undersöker tidiga texter, muntliga traditioner och den samhällsmiljö där islam växte fram. Forskare kan analysera när traditionerna nedtecknades och hur de har förmedlats, men historisk metod kan inte bevisa eller motbevisa själva Guds uppenbarelse.
Den mest rättvisa förklaringen är därför att säga att islam beskriver händelsen som en uppenbarelse från Allah, medan historiker beskriver den som början på Muhammeds religiösa mission. Att hålla isär dessa perspektiv gör det lättare att förstå både muslimsk tro och historisk forskning utan att blanda ihop deras olika utgångspunkter.
Det viktigaste att bära med sig från Hira
Muhammeds profetkallelse började enligt islam inte med en färdig maktposition, utan med en upplevelse i avskildhet, ett budskap från Jibril och en människa som först blev rädd och sökte stöd hos sin hustru. Khadija och de första följeslagarna visar samtidigt att islams framväxt från början var nära knuten till tillit, relationer och gemensamt ansvar.
Det korta svaret är alltså att Muhammed blev profet när Allah enligt islam uppenbarade de första verserna av Koranen för honom i grottan Hira omkring år 610. Därefter fortsatte uppenbarelserna under resten av hans liv och formade den tro, etik och gemenskap som senare blev islam.
