Böneutrop | Så här låter och lyder ett böneutrop

Ett böneutrop (på arabiska adhan أَذَان) är en påminnelse om, och kallelse till de obligatoriska bönerna inom islam. Utropet sker från mosken och då helst från det höga torn som kallas minaret. I sverige är de flesta moskéer inhysta i små föreningslokaler eller andra lokaler, där sker oftast böneutropet inomhus. Böneutrop är att jämföra med kyrkklockor som kallar till gudstjänst i kristna kyrkor.

Vad är innehållet i böneutrop?

Jag har flera gånger stött på påståenden om att böneutrop innehåller uppmaningar till upplopp, hat mot till exempel Israel eller USA, fientligheter mot Sverige eller mot andra religioner. Det stämmer inte.

Böneutrop är en uppmaning till bön. Ingenting annat. Där finns inget utrymme för varken politiska eller ideoligiska åsikter. Inte heller finns det något hat eller förakt – det är en påminnelse att vi ska vara goda och generösa människor, och att vi inte ska glömma hur viktig Gud är i vårt vardaglig liv.

Den som utför adhan kallas för muazzin. Han har inget utrymme att improvisera texten och infoga sina egna tankar eller budskap. Böneutropet följer strikta regler och traditioner men vissa mindre skillnader kan förekomma.

Texten i böneutrop

Lyssna på böneutrop

Här kan du lyssna på muslimskt böneutrop och samtidigt läsa translitterering och svensk översättning.

Variationer på böneutropet

Olika länder och regioner har sina mindre variationer på själva melodien, men texten är i stort sett alltid den samma. Undantag finns dock:

• Shiiter utropar:
  ḥayya ʿalā khayri l-ʿamal – Skynda till den bästa handlingen
• Sunniter utropar vid morgonbönen:
  aṣ-ṣalātu khayrun mina n-nawmi – Bönen är bättre än att sova

Orden ändras under vissa omständigheter. Bönen före gryningen, Fajr, har adhan som innehåller uppmaningen att ”Bönen är bättre än att sova”.

Under förhållanden av fara kan orden ”Be i era hem.” ingår. Som ett exempel har kraftiga regn eller karantäner som till exempel Coronapandemin varit orsaker till att den meningen har lagts till.

Muazzin, alltså han som utför adhan, sätter givetvis sin prägel på både melodien och själva uttrycket. Att utföra adhan är en konstart och därför kan en duktig utförare förmedla budskapet med mycket känsla.

Historien bakom böneutrop

Det är en liten skillnad på hur sunniter och shiiter ser på uppkomsten av adhan.

Sunniter uppger att adhan inte skrevs eller sades av den islamiska profeten, Muhammed, utan av en av hans följeslagare. Abdullah ibn Zayd, en av Muhammeds följare, hade en vision i sin dröm, där uppmaningen till böner uppenbarades för honom av Gud. Han berättade detta för sina kamrater och med tiden nådde denna nyhet Muhammed, som bekräftade den. 

Enligt Shia anser man att Muhammed, enligt Guds befallning, beordrade adhan som ett sätt att kalla muslimer till bön. Shia-islam lär att ingen annan bidrog, eller hade någon auktoritet att bidra, till sammansättningen av adhan.

Både Sunni och Shia är dock överens om vem som var den första att recitera adhan inför den muslimska församlingen.

På grund av sin fantastiska röst valde Muhammed en frigiven Habeshan-slav vid namn Bilal ibn Rabah al-Habashi för att kalla till böner. Muhammed föredrog uppmaningen bättre än användningen av klockor som de kristna använde för att kalla till bön, eller att blåsa i horn som var judarnas sed. Den första gången detta skedde var år 622 i Medina.

Ett tusen trehundra nittio år senare, den 26 april 2013, hördes för första gången en muslimsk kallelse till bön från en minerat i Sverige. Det var vid Fittja moské strax söder om Stockholm.   

Varför är utropet viktigt?

Utropet görs för att samla muslimerna till bön. Adhans främsta uppgift är att sammanfatta islam och trosbekännelsen, shahadah. Anledningen till att den ropas ut är både att påminna men också att uppmana till bön. De muslimska tidebönerna, alltså de fem obligatoriska och dagliga bönerna, sker inte vid fasta klockslag. De styrs av solens position på himlen och är olika beroende var du befinner dig. När tiden är inne för en given bön kan antingen avgöras visuellt av en tränad imam, eller beräknas med matematiska algoritmer.

I dag använder många muslimer någon app i sin mobiltelefon som hjälp att hålla tiderna för bönerna. Därför är det ett vanligt argument hos motståndare till böneutrop att det inte behöver höras offentligt då den som önskar höra det kan ha det i en app.

Men för en muslim är böneutropet viktigare än att endast påminna om bönetider. 

En muslim ska alltid vara generös och hjälpsam. Eftersom Gud är det största (Allahu akbar) så måste en god muslim dela med sig av sin tro på islam. Man får aldrig tvinga någon till islam, men ett böneutrop är inget tvång – det är en inbjudan.

Det viktigaste syftet med utropet är att både icke-troende och troende ska få ta del av islams andlighet.

Räven | الثعلب | Al Thaelab
Svensk ateist som började tro på Gud. Blev kristen men insåg snart var jag hörde hemma. Konverterade därför till islam. Jag är varken imam, skolad teolog eller utbildad inom islam. Men jag är muslim och här delger jag mina tankar och funderingar.
Alla åsikter här tillhör respektive författare.
Inshallah!