Att tvivla på Gud | Om man har svårt att tro, eller tappar sin tro på Gud

Vad får oss att tvivla på Gud? Personligen så var jag ateist i större delen av mitt liv men hade alltid ett stort religiöst intresse. Jag kunde inte acceptera eller förstå de religiösa svar och värderingar som kristendomen erbjöd mig. Så vi kan dela in tvivlarna i två olika grupper. Den ena är de som aldrig har haft någon tro och den andra gruppen är de som haft en tro men börjat tvivla på den.

Tvivla på religionen eller Gud?

Först måste man fundera på exakt vad det är man tvivlar på. Många av de som säger sig sakna tro säger samtidigt att de tror på ”någonting”. De ställer sig frågan; Finns Gud? – och svarar nej på den, men samtidigt säger de att de finns någon form av intelligens bakom allt. Då har de onekligen en tro på Gud, men någonting får dem att tvivla på praktiserandet eller ideologin bakom deras utövande. Alltså att det är fel på religionen eller det religösa samfund de följer.

I mitt fall så var det religionerna och utövare av dessa som fick mig att tvivla. Som född och uppvuxen i Sverige så kändes kristendomen som det enda valet i sökandet efter Gud. 

Svenska Kyrkan kändes väldigt flat och inte särskilt religiös. Den kändes mer som en politisk och ideologisk organisation än ett trossamfund. Jag lyssnade på ett radioprogram där tre av kyrkans män diskuterade det kommande kyrkovalet. Under detta en timme långa program nämndes inte Gud en enda gång!

Den Katolska kyrkan kändes mer seriös och värdig. Jag har träffat många bra människor, som har betytt otroligt mycket för mig, inom katolicismen. Tyvärr är den fylld av mycket ockult och dyrkan av helgon är för mig ett brott mot det viktigaste budet: ”Du skall inga andra gudar hava vid sidan av mig”.

Jag har genom livet ofta träffat personer som tillhör Jehovas Vittnen. Många fina människor men tyvärr så har deras religion och traditioner inte riktigt fallit mig i smaken. De är för mycket av sekt och verkar inte riktigt vilja vara en del av världen. De skapar och lever i sin egna lilla värld.

Det för mig största problemet med den kristna tron är dess Jesus-dyrkan och hela rappakaljan med treenigheten (Jehovas Vittnen undantaget). Dessutom saknar den kontinutet och tycks anpassa sig efter det som är politiskt korrekt för tillfället. Bibeln skrivs om och kommer i nya versioner där man inte bara anpassar språket – utan man ändrar innehållet och innebörden.

Paradoxalt nog så var det en Frikyrka som fångade mitt första intresse. Den var tvärtemot allt vad jag förväntade mig av en församling men samtidigt så fanns det en öppenhet och ett stort välkomnande. Jag blev en trogen besökare och till och med döpte mig i Jesus namn. Det var just Jesus, eller snarare kristnas syn på Jesus som var mitt stora dilemma.

Dyrkan av Jesus

Jesus är en stor profet men det sätt som kristendommen och inte minst frikyrkorna dyrkar honom är fel. Du får endast dyrka Gud. När de tidiga kristna följarna mer och mer fick tampas med detta problem så fabricerar man ihop en lösning cirka 300 år efter Jesus död. Den kallar de för treenigheten. Den bygger på en idé om att Gud, Jesus och den heliga Anden är en och samma.
Hela tanken på treenigheten och att Jesus är Guds son är lika fåfäng som ologisk. Den saknar helt förankring i Bibeln och i det som Jesus förkunnade.

Åter till mig själv. Även om jag hade problem med kristendommen så var jag åtmistonde med i en församling.

När de sa Jesus – tänkte jag Gud.
När de sjöng Jesus – så sjöng jag Gud
När de bad till Jesus – då bad jag till Gud
När de predikade treenigheten – då slutade jag att lyssna

Min tro på Gud växte sig allt starkare men jag hade onekligen mina tvivel på den religion jag utövade. Detta blev ett allt större problem för mig. Jag var tvungen att lösa detta.

Jag öppnade upp för att se vad andra religioner eller samfund kunde erbjuda mig. Vid den tiden så trodde jag att man inom islam dyrkade profeten Muhammed på samma sätt som kristna dyrkar Jesus. När jag insåg hur fel jag hade och att islam är den enda sanna monoteistiska religionen. När jag seriöst för första gången började fördjupa mig i islam så öppnade sig världen och Guds rike för mig.
Jag kom över min islamofobi och ett par månader senare gjorde jag min muslimska trosbekännelse (shahada) och konvertrade till islam.

Först nu, med facit i min hand, förstår jag att jag aldrig tvivlade på Gud – jag tvivlade på felaktiga religioner.

Tvivel är nödvändig för tron

För mig var mina tvivel ytterst befogade. Problemet var att jag inte förstod att det var kristna trosuppfattningar jag tvivlade på – och inte att jag egentligen tvivlade på Gud. Givetvis fanns det stunder då jag även tvivlade på Guds existens.

Jag tror inte att det nödvändigtvis behöver vara katastrof för att man vid något tillfälle känner sig skeptisk till sin tro på Gud. För mig var det tvärtom – mina tvivel ledde mig in på den rätta vägen.

Du måste förstå vad det är som väcker dina tvivel. Kanske det är så att du har mycket annat i ditt liv och därför försummar Gud? Du kanske lever på ett sätt som inte är förenligt med din tro – och därför väljer du att förneka. Kanske du, liksom som jag var, är vilsen i irrläror eller påverkad av dåliga människor och felaktiga uppfattningar? 

Viktigt är att tänka på att både Gud och satan kan testa dig. Det kan vara så att Gud testar dig för att se hur stark din tro är. Men, det kan också vara satan (djävulen) som sprider tvivel i dina sinnen för att få dig att avvika från din tro.

När du tvivlat kan du komma tillbaka med en än starkare övertygelse!

Hitta din sanna tro

Både Gud och satan kan testa dig. Men endast Gud älskar dig. Det är där du förstår vad Guds kärlek är.

Läs Al-Hadid

Genom att recitera denna sura, anser man att du kommer att betraktas som en trogen anhängare och troende av islam. Traditionellt anses det att om suran reciteras under de obligatoriska bönerna, kommer du också att räddas från alla straff i denna värld och du kommer inte att se något ont från sin familj. Därför kommer denna sura förhoppningsvis att göra oss modiga och få oss att se på den positiva sidan av varje händelse. Läs Al-Hadid så hittar du kanske tillbaka till din tro.

ALLT det som himlarna rymmer och det som jorden bär prisar Gud – Han är den Allsmäktige, den Vise.

Hans är herraväldet över himlarna och jorden; Han skänker liv och skänker död och Han har allt i Sin makt.

Han är den Förste och den Siste; Han är den Uppenbare och den Dolde och Han har kännedom om allt.

Det är Han som har skapat himlarna och jorden under sex dagar och som tronar [över skapelsen] i Sin allmakts härlighet. Han vet vad som tränger ned i jorden och vad som utgår därifrån och [Han vet] vad som sänker sig från himlen och vad som stiger upp mot den. Han är med er, var ni än befinner er, och Gud ser allt vad ni gör.

Hans är herraväldet över himlarna och jorden och allt går [sist och slutligen] tillbaka till Gud.

Han låter natten glida in i dagen och Han låter dagen glida in i natten och Han vet vad som rör sig i människans innersta.

TRO PÅ Gud och på Hans Sändebud och ge åt andra av det som Han har gett er i uppdrag att förvalta; de som tror och som ger åt andra har en riklig lön att vänta.

Hur är det fatt med er, som inte tror på Gud? [Ändå] uppmanar er [Hans] Sändebud att tro på er Herre, som har slutit förbund med er! [Vittnesbörden borde räcka] om ni alls har förmågan att tro!

Det är Han som uppenbarar klara budskap för Sin tjänare för att leda er ut ur [okunnighetens] mörker till [trons] ljus; Gud ömmar för er, full av barmhärtighet.

Hur är det fatt med er, som inte vill ge [av det ni äger] för Guds sak? Allt det som himlarna och jorden lämnar i arv skall ändå tillfalla Gud! De bland er som gav [av vad de ägde] och kämpade [för Guds sak] före segern kan inte jämställas [med er andra] och står ett steg högre än de som gav och kämpade [först] efteråt, även om Gud har lovat dem alla det högsta goda. Gud är underrättad om vad ni gör.

VEM GER Gud ett lån av goda gärningar, som Han återbetalar med mångdubbla värdet och därtill ger en frikostig belöning?

[Återbetalningen skall ske] den Dag då du får se de troende männen och kvinnorna [skynda fram] och ljuset [av deras tro och deras goda handlingar] skall lysa framför dem och till höger om dem [och hör] det glada budskapet [som riktas till dem:] ”I dag står lustgårdar, vattnade av bäckar, beredda att ta emot er och där skall ni förbli till evig tid! Detta är den stora, den lysande segern!”

Då skall hycklarna, männen såväl som kvinnorna, säga till de troende: ”Vänta på oss! Låt oss få litet av ert ljus!” – men de skall få svaret: ”Gå tillbaka och be om ljus!” Då reser sig en mur mellan dem och i den syns en port; innanför muren finns nåd och barmhärtighet men utanför den, helt nära, straff och lidande.

De [som är utanför muren] skall ropa till dem [som är innanför]: ”Var vi inte med er?” [och de andra] skall svara: ”Jo, [ni var med oss], men ni lät er frestas och ni ville i det längsta vänta och se [hur det skulle gå för oss troende]; ni var osäkra och tvekade [om vägen] och lät lura er [av ert önsketänkande], till dess att Gud avgjorde saken. Det var den store bedragaren som förledde er att missräkna er på Gud.

I dag får ni inte köpa er fria, varken ni eller de som [öppet] förnekade sanningen. Elden är er sista hemvist, [ja,] den skall bli ert hem – ett i sanning jämmerligt mål!”

ÄR DET inte tid att de troende ödmjukar sig i sina hjärtan inför Gud och den sanning som har uppenbarats, så att de inte blir som de som förr fick del av uppenbarelsen, men vars hjärtan med tiden hårdnade tills de – många av dem – återföll i trots och olydnad [mot Gud]?

Tänk på hur Gud skänker nytt liv åt torr och död jord! Ja, Vi har klargjort [Våra] budskap för er för att ni skall använda ert förstånd.

Och de män och de kvinnor som skänker av sitt åt de behövande och [på så sätt] ger Gud ett fullgott lån, skall få det mångdubbla tillbaka och därtill en frikostig belöning.

Och de som tror på Gud och Hans Sändebud och som vittnar om sanningen inför Gud, de skall få sin lön och [skall lysas av] ett klart ljus! Men de som förnekar sanningen och påstår att Våra budskap är lögn har Elden till arvedel!

TÄNK [ÄVEN] på att detta jordiska liv [knappast är annat än] lek och förströelse, tom prakt, ihåligt skryt och tävlan om att överträffa varandra i rikedom och i antal söner. Det är som [jord som fått ta emot] rikligt regn. Den grönska som det framkallar gläder odlarna, men sedan vissnar den och du ser hur den gulnar, till dess ingenting annat återstår än torra strån. I nästa liv [väntar] ett strängt straff eller Guds förlåtelse och Hans välbehag, men livet här i denna värld ger enbart flyktig och bedräglig glädje.

Tävla [därför] om [att vinna] er Herres förlåtelse och ett paradis, lika vidsträckt som himlarna och jorden, vilket är berett att ta emot dem som tror på Gud och Hans Sändebud. I Sin godhet låter Gud Sin nåd [flöda] över den Han vill – Guds nåd är en outsinlig källa.

Ingen olycka drabbar jorden och inte heller er själva utan att den förts in i [Vår] bok, innan Vi sätter den i verket. Detta kostar inte Gud någon möda.

[Så är det] för att ni inte skall sörja över det som ni har gått miste om, och inte heller jubla i övermod över det som Han har skänkt er. Gud älskar inte inbilska skrävlare

och [inte heller] girigbukar, som förmanar andra att hålla hårt om penningpåsen. Och den som vänder [Gud] ryggen [bör tänka på att] Gud är Den som är Sig själv nog, Den som allt lov och pris tillkommer.

Vi sände Våra profeter med klara bevis [om sanningen] och med dem sände Vi Skriften och en Våg för att [hjälpa] människorna att handla rättvist. Och järnet, som har fruktansvärd styrka och som är människan till nytta, har Vi satt i era [händer]. Låt därför dem ge sig till känna som vill stödja och försvara Guds och Hans Sändebuds sak, fastän [Gud] inte kan ses eller förnimmas. All styrka och all makt ligger hos Gud!

Ja, Vi sände Noa och Abraham och kallade flera av deras efterkommande till profeter och gav dem [Våra] uppenbarelser; bland dessa [efterkommande] följde några den raka vägen, men många av dem visade trots och olydnad [mot Gud].

Och Vi lät [andra av] Våra sändebud följa i deras spår och Vi sände Jesus, Marias son, och gav honom Evangeliet; och Vi lät hjärtana hos dem som följde honom fyllas av ömhet och medkänsla. Men själva införde de munkväsendet – Vi föreskrev det inte för dem – och med dess [späkningar och försakelser] strävade de efter att uppnå Guds välbehag. Men de följde inte dess [regler] så som de borde ha följt dem. Vi belönade dem bland efterföljarna [till Jesus] som var [sanna] troende, men många av dem visade trots [mot Gud].

TROENDE! Frukta Gud och tro på Hans Sändebud! Då skall Han av nåd ge er en dubbel belöning och låta ett ljus lysa er på er vandring och Han skall ge er Sin förlåtelse – Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.

Efterföljarna av gångna tiders uppenbarelser bör förstå att de inte har någon makt över Guds nåd. Nåden är i Guds hand och Han skänker den till den Han vill. – Guds nåd är en outsinlig källa.

Koranen, Al-Hadid (Järnet) 57:1-29

Att tvivla på Allah den Allsmäktige är naturligt och man bör undvika att vara alltför bekymrad över det. Faktum är att tvivel och onda tankar är ett tecken på ens tro.

När du går genom svårigheter och du undrar var Gud är, minns då att läraren alltid är tyst under ett prov.
– Nouman Ali Khan

Inshallah!

Räven | الثعلب | Al Thaelab
Svensk ateist som började tro på Gud. Blev kristen men insåg snart var jag hörde hemma. Konverterade därför till islam. Jag är varken imam, skolad teolog eller utbildad inom islam. Men jag är muslim och här delger jag mina tankar och funderingar.
Alla åsikter här tillhör respektive författare.
Inshallah!